Skatteskrapan: när framtiden reste sig över Söder

På Södermalm har Götgatan länge varit en av stadsdelens viktigaste stråk. Här har människor rört sig mellan bostäder, butiker, arbetsplatser och Medborgarplatsens folkliv. Men under efterkrigstiden förändrades också stadsbilden på ett sätt som var svårt att missa: höghuset som så småningom skulle bli känt som Skrapan växte fram över kvarteren.

Byggnaden ritades av arkitekten Paul Hedqvist och stod färdig 1959. Den invigdes året därpå och uppfördes för skattemyndigheternas verksamhet. Det var ett hus för arbete och administration – inte ett bostadshus, och definitivt inte ett köpcentrum. Namnet Skatteskrapan kom naturligt av den verksamhet som fyllde byggnaden under många år.

Hedqvists byggnad var ett uttryck för sin tid. Efterkrigstidens arkitektur präglades av tron på modern teknik, rationella arbetsplatser och en mer internationell stadsbild. Skatteskrapan skilde sig från de äldre husen runt omkring med sin höjd och sitt moderna formspråk. Den blev ett tydligt landmärke på Södermalm.

Byggnaden var också ovanligt hög för sin tid. När den stod färdig var den omkring 81 meter hög och hade 25 våningar. Den räknades då som Sveriges högsta byggnad, tills DN-skrapan i Marieberg passerade den under 1960-talet.

Under årtionden blev huset en del av stockholmarnas vardag. För många var Skatteskrapan förknippad med myndighetsärenden och deklarationer. Det var en plats dit man gick för att uträtta något – inte nödvändigtvis för att stanna kvar, shoppa eller äta middag med utsikt över staden.

Men byggnader lever ofta längre än den funktion de först skapades för. När skattemyndigheternas behov förändrades uppstod en ny fråga: vad skulle hända med det stora huset mitt på Södermalm?

Svaret skulle förändra både byggnaden och livet kring Götgatan. Inom några år skulle kontorshuset få nya invånare, nya verksamheter och en helt annan roll i stadsdelen.

I nästa del följer vi förvandlingen från skattekontor till studentbostäder – och undersöker varför ett av Södermalms mest välkända kontorshus fick börja om.

Om innehållet
Avsändare: STHLM C

En del av STHLM C:s arbete med att dokumentera och bevara Stockholms innerstads kultur- och handelshistoria i ett levande digitalt arkiv.

Vill du upptäcka fler historiska verksamheter?

Gå till Ställen A–Ö i huvudmenyn högst upp på sidan och gör två enkla val:

  1. Under Alla kategorier väljer du den kategori du är intresserad av.
  2. Under Alla verksamheter väljer du Historiska verksamheter.

Då visas de historiska verksamheterna inom den valda kategorin. Du kan också välja Alla kategorier för att utforska hela det historiska arkivet.


Om inläggsbilden
Fotograf: Okänd upphovsperson. Bildkälla: Paul Hedqvists arkiv, via Wikimedia Commons. Rättighetsstatus: Public domain enligt Wikimedia Commons. Bilden visar en modell av Skatteskrapan från 1960-talet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *